måndag, mars 31

Tromsø? (framtidsångest)


bildtext: Barbara, right, and Alicia in Tromsø

Nästa onsdag flyr Tove och Julia till Tromsø, kanske så norrut man kan komma. Det betyder att alla försvann från Skellefteå.
De säger att jag ska med men just nästa onsdag blir knepigt, för på fredagen tar jag mitt pick och pack för en weekend i Paris med Ingeborg.
Sen måste jag göra arbetsproverna klart som jag aldrig lyckas göra, men jag köpte lite färg idag i alla fall. Jag har inte målat sen jag gick högstadiet tror jag.

Sen, eller nu på direkten, måste jag bestämma mig för hur fasen jag ska göra med mitt liv. Förhoppningsvis kan jag gå nåt med konst i höst, i Stockholm eller Skåne. Om jag bara lyckas göra arbetsproverna. Jag gör inget om dagarna och det gör att jag gör ännu mindre.
Egentligen kanske jag borde söka jobb någonstans.
Fast jag har ju tänkt åka till Norge och hitta nåt så det känns onödigt att fixa något i Skellefteå eller Burträsk när jag ändå inte kommer vilja vara kvar här helt ensam. Förr hade jag planerat Oslo, men de åker till Tromsø och det kanske är roligt men jag kommer ju behöva gå omkring i filtar och lusekoftor hela dagarna och snön smälter väl inte förrän i augusti där.
jag vill inte bestämma mig för nåt. Kan man inte få vara liten och de största gåtorna man måste lösa är om den fyrkantiga röda träbiten går ner i det trekantiga hålet eller inte.

Bläsch.

vi har en karta över pianot

Nu ska jag berätta om Anna, fast det var inte tanken utan jag skulle berätta om ett inlägg hon skrivit på hennes blogg. Men först måste jag berätta lite om henne som jag egentligen inte alls känner.
Anna är några år yngre än mig, rödhårig och fräknig (och det är ju jättefint ju)
Anna ritar, det är kanske därför jag hittade henne (eller tvärtom var det nog egentligen). Hennes senaste bilder får mig att tänka på Daniel Novakovic som alltid är bäst och det har jag skrivit många gånger (och mina källor säger att Anna också tycker det)
Anna har bra musiksmak. Jag blev förvånad när jag kände igen rödtotten högst upp på min grannarlista på last.fm (vilket för oinsatta betyder att vår musiksmak är väldigtväldigtväldigt lika) och det är därför jag nu var tvungen att skriva om denna unga dam och hennes senaste blogginlägg. Det behandlar ämnet Mùm - we have a map of the piano. Tredje spåret på skivan jag alltid lyssnar på när jag ska sova.

Hon länkar även till videon med den här killen som gjort den på sitt eget vis, och finns det något bättre än att se en av de mysigaste låtarna nånsin spelas på glasburkar och böcker? Det tror inte jag.




(själva gör Mùm videor där det sprutar blod ur katter)

lördag, mars 29

Svenska Akademiens Ordlista - nytt och gammalt

De nya orden är bland annat:
tårtning (borde väl vara när man kastar tårtor på kungen?)
chokladboll
guldtia
magkänsla
hjärnsläpp
flippa (ur)
maffialiknande
småtråkig
utseendefixerad
åldersfixerad
plåtpolis
plastmamma

"Handfri (hellre än handsfree)" skriver SAOL i den nya ordlistan också. Ska man alltså börja säga att man pratar handfri nu när man pratar i telefon? Ja, jo. Då är det bara vi börjar. Samma sak med bakstreck som hellre ska användas än backslash och spridprogram hellre än shareware

Många ord har de tagit bort. Till exempel framtidsutsikter och besjälad. Det låter lite tragiskt.
Fler ord som inte är med i spelet längre är
murmelkrage
maskerad (VA?!)
lurkig
nittioelfte
smäktan
tingeltangelmusik
varannandagsfrossa
överromantisering

annika säger:
"Ibland försvinner ord för att de på olika sätt har blivit socialt olämpliga, t.ex. negerby och hednamission som försvann redan i förra upplagan"
Julia säger:
men om man bor i en sån då... vad gör man då om orden försvinner?
Julia säger:
flyttar?


Här är alla ratade ord
och här är alla nya

inspiration: Yuka Yamaguchi


Sötbisarra teckningar i fina färger

fredag, mars 28

Umeå Open, dag torsdag.

Jag var bara där Torsdag och kommer nog inte vara där mer för ikväll åkte jag ju inte dit i alla fall trots Los Campensinos uppträdande. I morgon blir det föga troligt att jag åker dit för det är lite glest med folk som inte jobbar i min bekantskap. Dessutom går det en del pengar.

Det känns som att folk har kollat ID-kortet tusen gånger på mig och frågat om min ålder massor med gånger under dessa två dagar. Ändå har jag aldrig känt mig så gammal som när jag stod, lite på sidan, vid en stolpe, helt stilla. Med argsinta 15åringar omkringhoppandes brevid mig.

Hästpojken var tråkiga, men det visste jag kanske redan.
Familjen var dock grymma. Och då kände jag mig inte så gammal faktiskt. Tur det.

(fast åh, ja, det tar emot att missa morgondagens line-up. Den är ju som gjord för mig.)

onsdag, mars 26

kolla håret, kolla ukulelen!


Jag är redo att inta en scen, vilken som helst.

måndag, mars 24

utflykt i trädgården


Det byggdes en tron av snö och is.

jag trodde jag skrev på svenska



Hur kommer det då sig att besöksstatistiken på min blogg ser ut såhär?

Min mormor och jag har samma skostorlek

Så hon ville speciellt ge mig dessa som är hennes gamla

fina tycker jag.

Lördagspartaj









Sen strikade vi poser i badrummet

och sen gick vi på balsac

lördag, mars 22

halv fyra

Man kan ju fråga sig hur dygnsrytmen står till hemma hos familjen Bäckström då klockan är 03.30 och det bara är min far som ligger och sover. Och det ska väl nämnas att det är så det brukar vara de flesta dagar.


Det här är i alla fall vad jag gör. Ritar alltså.

fredag, mars 21

kakao


Jag och Svante gjorde varm choklad, gick tvärsöver sjön och drack den.
Sen gick vi hem.

torsdag, mars 20

De där youtubeklippen

Inte bara det att jag snubblar över ukuleles idag så snubblar jag över konstiga youtubeklipp i min jakt på spännande bloggar. Jag funderar på om de här kune få vara med i Tobias bloggkategori "veckans spårade youtubeklipp"

Pop tart!


Ken Lee!


Från Sedir och I Love brain

Ukulele

I morse slog det mig.
Ukulele kanske är det bästa instrumentet man kan spela.
Och jag är inte ensam om att tycka att det är grejen just nu. Snubblade över Sedirs blogg.
Han köpte just en jättefin ljusblå ukulele.

Jag är avundsjuk.

Mamma sa att det finns en Ukuleleorkester här i Burträsk där bland annat skolsystern är med. Jag tror det vore nåt för mig.

Compare People: Social news for Annika Bäckström

Here is what your friends think about...

... your strengths:
most tech-savvy
best mother (potential)
person with the best profile picture

... your weaknesses:
smartest
best dinner companion


---
Jag låter lite som en dum eremit. Och att jag ska vara en bra mamma vet jag inte var det kommer ifrån, jag är ju bara barnet själv!

Björn säger: fan, vi måste ha en reunion!


Björn har just fått upp sin blogg igen, och vad finns där om inte hans helt fantastiska videobloggar och speciellt den från han och Johans besök i Skellefteå. På filmen finns en jättevarm sommar, min gamla kära lägenhet, fantastiskt folk, igelkottar en fest och bara en hel massa minnen och hur bra saker som helst.

Vad säger ni? Reunion? Jag röstar ja.

blogg.bjornpetersson.com

onsdag, mars 19

en alldeles för kort klänning



Egentligen kan jag nog inte ha den, men jag tycker nog om den ändå. Lite fin är den faktiskt.

bild 1 kort klänning
bild 2 kisa mot vintersolen






tisdag, mars 18

Indiern har kommit hem!


Jag och min vän på studentbalen i våras
.

Min vän Anders, som troligen är min äldsta bästa vän, ringde mig när jag var i Oslo men ursäktade sig för han skulle inte alls ringa till mig det första han gjorde när han landat i Burträsk. Men jag blev glad ändå. Det är ju så sällan man hör av den mannen när han om vartannat är i Indien och på Biskops-Arnö
Man kan skicka sms till honom på måndagkvällarna och säga att man kommer och hälsar på honom om en halvtimme. Så nu ska jag göra det.


inspiration: La Belle De Jour


fantastiskt fina moderepotagebilder har den här damen samlat på en sida. Det är jättefint, jag lovar!
http://fashionably-undressed.blogspot.com/

Tidsoptimister och tidsoptimister

Min klocka på min mobiltelefon går ungefär 7 minuter tidigare än alla andra klockor för att jag ska komma i tid till saker. Jag är lite rädd att ställa den rätt för vem vet då som kan hända.

Imorse missade jag mitt flyg till Skellefteå.
(fast kunde köpa ny biljett till ett plan en timme senare.)


Bra kväll igår med folk jag nästan aldrig träffat i hela mitt liv. Det var st. P's day men vi hängde mest med Allan Svensson på Tranan.

han i soffan alltså.

måndag, mars 17

Idag fyller hon 20 år!


Grattis!
Igår lämnade jag Oslo och kom återigen tillbaka till Stockholm.
Vi hade en grymt rolig lördagkväll med Anna, Johanna och Omar i deras lägenhet. Till Fannys stora förtjusning kunde vi se Melodifestivalen och lagade någon sorts mat, och glass.
Jag tappade bort mig en gång när jag var själv och hittade slottet, så nu vet jag hur det ser ut också, det är gult.
Oslo verkar vara en bra stad och det är nog inte alls omöjligt utan snarare väldigt möjligt att jag flyttar dit om en månad eller så.

fredag, mars 14

blod och post-it lappar

Så var man i Oslo, är förvånad över hur liten staden känns ändå. De spelar bara svensk musik på radion dessutom.

Jag hängde med en gammal vän när Diana och Fanny jobbade, vi satte upp post-it lappar i trikkarna och på blodcentralen när han lämnade blod och pratade benmärg.

Oslo är rätt trevligt hitills. Jag tror jag ska flytta hit i maj, eller något sånt. Vi bestämmer det.

Idag kanske jag ska sätta mig på ett café, dricka te och rita när de jobbar. Eller hälsa på Fanny där borta på restaurangen. Om hon ens jobbar för Snyggingen (ja, vi kallar henne så) har tydligen kommit och tatt över hennes jobb och hennes jobbarkompisar litegrann.

onsdag, mars 12

Håkan och Tapefly


här i någon karl-alfred version

Tapeflys orginal är allt bra trevligt det med
http://www.myspace.com/tapefly - canine prey

Det skrev tydligen tillsammans med Håkan under en låtskrivarsession och erbjöds honom till skivan Det är så jag säger det. Då ville han inte ha det, Tapefly spelade in en egen, och nu har Håkan gjort den med svensk text.

hörde på p3 populär

måndag, mars 10

sött


från niotillfem

Jag har blivit med svåger!


Markus precis innan det var dags att gå down the aisle

De var nervösa

Matilda var skitsnygg, överallt faktiskt, men mest i håret

Tony, den deffade bestmannen, som ser bra ut!

Så var det dags att gå här någon gång.


Blommorna
Mer foton tog jag inte då fotografen kom och tog hand om resten.
Sen hade jag kameran i fel hus hela tiden.

Jag såg ut som, för att citera min far, något ur hemmets veckojournal från 1952.

torsdag, mars 6

I morse vaknade jag och hade "you are always on my mind" på hjärnan.

Inte varje dag det händer.

Nu åker jag och hela familjen till Stockholm!

söndag, mars 2

Feromoner, Fenyletylamin, Dopamin, Serotonin, Amfetamin, Noradrenalin. (Eller kärlek, om du så gärna vill det.)

Jag såg en reklam om en parfym med feromoner och helt plötsligt hade jag skrivit mer om kärlek än jag tänkt från början. När jag sa att jag skulle skriva lite om det var det första jag fick höra ”Är det Cynikern eller Romantikern som skriver?”. Det vet jag inte riktigt. Kanske är det båda.



Vissa säger att det är lukter, eller feromoner som får oss att vilja bli intresserade av någon, precis som hos många djur. Pherolineparfymen är tillverkad efter den forskningen (men jag tror snarare den ger lite falskt självförtroende..). Om det nu är sant så avsöndras Feromonerna i armhålorna, i svettet. Männen har mer än kvinnor och kvinnor har även bättre luktsinne. Därför skulle det här på något sätt kunna fungera.

Är det verkligen så lätt att få tjejer att bli attraherade av killar. Lite feromoner här och där så löser det sig? Läs The Game av Neil Strauss så vet ni hur nu ska föra en konversation på krogen. Lyft lite på ögonbrynen så verkar du intresserad (i kina är detta en sexinvit). Tala öppenhjärtligt i en halvtimme, titta varandra i ögonen under tystnad i fem minuter. Sen är det lika bra att gifta sig för då är man totalt nere i kärleksträsket och i varandra.

Sen är du beroende. Av alla de där ämnena som utsöndras i din kropp. Först är det Dopamin och Noradrenalin. Handsvett, pirr i magen och att få generat rosiga kinder är några av följderna. Det är då du är sådär nykär, det är som explosioner i kroppen. Det känns överallt. Det här kan pågå i kanske några veckor upp till några månader. Sen ändrar kroppen sig och börjar skicka ut andra ämnen. Serotonin och Endorfin gör så du känner dig trygg. Kärleken blir mer passiv. Det är i övergången mellan dessa två som många par inte klarar av och gör slut.

Men det du är mest beroende av är ändå Fenyletylaminet. Det kan liknas vid amfetamin och tillhör gruppen Ecstasy. Fenyletylaminet håller i sig betydligt längre än Dopaminet och Noradrenalinet och det är egentligen mest Fenyletylaminet som gör att du får en drogliknande kick av kärlek. (Så det är inte konstigt att det blir tomt när ämnena slutar utsöndras och du slutar vara kär.)

Choklad innehåller Fenyletylamin och på grund av detta har forskare länge trott att äta choklad och att vara kär och lycklig har ett samband. Men för att ämnet ska ge någon effekt måste du äta ungefär 15 kilo mörk choklad.(Den egentliga förklaringen till att choklad får oss att må bra är det verkar genom att frigöra Anandamid, dvs. kroppens eget Cannabis som finns i hjärncellerna.
Det huvudsakliga stimulerande ämnet i choklad är egentligen teobromin.)

Ett Amerikanskt forskarteam tittade på vad som skedde i hjärnan hos unga nyförälskade par. Det visade sig att kvinnors hjärnor gav mer emotionella utslag jämfört med männens, som mer kopplades till en sexuell tändning.

Är man kär sover och äter man mindre, ganska ofta åtminstone, det beror på den här energikicken man får.
När en person är förälskad eller kär är så syns det tydligt utåt. Förutom det faktum att hon oftast är gladare än vanligt så är kinderna rosiga och lite uppsvällda vilket innebär att huden blir slätare, blodomströmningen i kroppen ökar, hyn ser bättre ut och ögonen har mer lyster.
Kvinnor har mycket svårare att dölja sina känslor än män.

En gång gjorde jag en undersökning. Jag frågade 150 personer om de var kära eller förälskade. Svaret jag fick förvånade mig. Det var slutet på november, början på december. Det var grått och kallt. Jag trodde det skulle vara mycket mindre. Men precis 50% svarade ja.
Det vore intressant att kolla upp det motsatt tid, lite mer mot sommaren.

Jag frågade även ganska många var i kroppen de kände det de kände. De flesta, men långt ifrån alla, känner den mest i magen som en skön nervositet precis bakom naveln. Därifrån strålar känslan utåt i kroppen, för vissa ner över benen och andra upp över bröstkorgen. Många av dem jag frågat säger att de känner känslan i axlarna och i vissa fall är det som om armarna inte riktigt hänger med. Sen har jag fått några svar som fingrarna, och näsan.

En föräskelse kan inte bli en förälskelse utan fantasier. Så de människor vi vet allt om är det troligt att vi inte faller för. Vi måste få drömma, fantisera och hitta på. Men mest av allt behöver vi kärlek, vi mår bra av kärlek och att få känna närhet.
Jag har läst om att man inte får tillräckligt med närhet från andra. Så är det bra som man tvålar in sig extra ordentligt i duschen så man kan få någon slags närhet från sig själv åtminstone.

Men som sagt. Om det är så enkelt. Varför är Sverige ett av de landen som har flest singlar? (och självmord, ser ni ett samband?)

lördag, mars 1

imorgon och ikväll

Jag har sett melodifestivalen. Eller nu ljuger jag. Jag såg bara snabbgenomgången och pausunderhållningen. Men inte ens Björn var ju bra.

Mamma har bakat syltkakor och mjukkaka så det luktar sådär mjöligt och nybakat i hela huset.

Nu ritar jag en hårig bild. Sen ska jag försöka att rita klart den där, en gång för alla, bilden med de två hjärtarna som egentligen är alldeles för jobbig. Dessutom har jag lyckats knöla till den vid ett tillfälle. Inte bra.

Jag håller på att skriva en kärlekshistoria tillsammans med en vän också. Vi skriver ett stycke var. Det kan bli fint. Det kan också bli ganska dåligt.

Jag är jättesugen på att skriva saker igen. Och fota. I morgon ska jag fota igen. Försöka i alla fall. I natt kanske jag skriver.

Nei, pokkers heller.



Ingeborg säger:
jo, nå er det ganske vakkert, jeg har begynt det gode franske liv. jeg står opp en time tidligere, går på jacobs like ved min kjøreskole, nyter en cafe creme og leser litt bok før jeg går på kjøreting. det er ganske deilig i grunn...
og gå på markedet på place de la justice og suge inn dufter av krydder og kylling og grønnsaker og tappenader, og grønnsaker og mennesker og sol og slikt.
men du er jo allikevel ikke her, så det er ikke optimalt endå.


Jag saknar henne och fika på Jacobs!

hela skellefteå är rutigt.


en del av en ung man vars flickvän även var full i rutor.


Har varit och vimmelfotat lite, stand-in för susanne som stack till Uppsala.
Inser nu när jag tittar på bilderna att alla killar på hela stället har rutiga skjortor. De få som inte har det är lite häftigare med en rutig sjal, eller så har de en rutig tjej. Det är fasen rutigt på varenda bild!


fast vi klarade oss trots omständigheterna undan från dem.