söndag, november 30

den där julkalendern jag snackat om

Förhoppningsvis kommer den, om några timmar. Då är det första december. 

jag har inte druckit kaffe på ungefär tjugo år*


Fast nu drack jag nyss en kopp
och det konstigaste är
att det var ju faktiskt gott. 


*Nästan, kanske drack jag en under gymnasiet med, men då var det ju dåligt. Dessutom vet jag inte hur det kaffet jag fick i mig i magen och genom bröstmjölken som jätteliten räkas. 

lördagsglass

Ikväll spelade Johnossi här i Karlstad, men den konserten struntade vi i och hade det lugnt här i korridoren istället. Vi åt pizza till middag och glass till kvällsfika. Låter inte det som drömmen för en tioåring en lördag?
Sen så hade jag hål i mina strumpbyxor. Och ni vet väl att när man har ett hål i kläderna någonstans så går det inte att låta bli att peta sönder det och göra hålet ännu större och ja. Mina strumpbyxor omvandlades snabbt till en stor tjorv av svarta trådar. Men bra tidsfördriv var det. Det är ungefär alls jag lyckats få mig för att göra idag med. Åh. Dagar utan kreativitet känns ofta som halvt värdelösa dagar. 


lördag, november 29

kalas

Joakims födelsedagspartaj igår. Först gjordes det en tårta som i princip såg ut som bilderna nedan, fast i stelnad form. 1 kg choklad (+ smör + grädde) på mandelmassebotten. Det ni.

Sen såg det ut såhär litegrann




(för övrigt måste jag bara få påpeka att Joakim lyckades peta in en papperstuss i örat så den fastnade. Han behövde dock inte åka till akuten för att ta bort den som jag gjorde i somras med den tops jag råkade tappa där inne. Tessan som kan sina sjuksköterskegrejer kirrade biffen med två tandpetare.)


och, ja, är inte Idol-Johans fans lite för mycket nu? Vad hände?

fredag, november 28

bamseblått


Här är min kjol på rikt. 
Nu blir det discodans och popcorn och födelsedagskalas. hurra vad roligt!

Fredagsinspiration


Jag har kanske nämnt min vän Tove Hedman tidigare. Hon började Östra Grevie samtidigt som jag gjorde men stannade förstås kvar i Skåne när jag lämnade skolan efter två veckor. Tove ritar väldigt väldigt fint och, liksom jag, använder sig av en hel massa tuschstreck (jag vill påpeka detta så ingen kommer och säger "men ni ritar ju likadant" som vi hört förr. Vi tycker dock att det finns en stor skillnad) Nu hade hon lagt upp på sin blogg den film hon gjorde på sin förra skola, en dokumentär om kvinnan och hennes åldrar. Riktigt fina animationer är det. 

onsdag, november 26

konsumera och spendera


Alla mina kläder går sönder, jag lovar. Jag har inte förnyat kläderna i min garderob på evigheter känns det som. Därför börjar allt gå sönder. Allt från underkläder till finklänningar. En del av mina grejer försvann dock i resväskepackningens misstag att ha en burk svart tusch bland kläderna. Men sen har de bara börjat falla sönder, eller så har det blivit för stort allting och sitter inte som det ska. Tråkigt tycker jag. Dessutom med tanke på att jag inte varit särskilt sugen på att handla nytt, eller, jag har inte hittat nåt. Nu i alla fall. Nu har det blivit en alldeles bamseblå kjol. En del av den ser ni på bilden där uppe. Bamseblått är en fin färg. 

1 tenta klar, en tenta några meningar ifrån klar (hoppas jag), två andra tentor till hälften klara och den femte har jag inte börjat på. heja heja. Nu ska jag lägga mig i sängen och skriva.

(och nu är den förlorade pojkvännen tillbaka i staden och pepparkakshjärtat helt igen, hurra!)

måndag, november 24

frankrikenostalgitripp och massa blahaj



Jag var på hjälpmedföretaget-möte idag. Det är klurigt det där med företag. Man måste deklarera, bokföra, göra bokslut och så vidare. Kanske fick jag sudda ut några frågetecken. Han fick det ju att låta som världens enklaste grej att driva företag och jag nickade, för det lät ju helt simpelt! Nej, jag tror jag egentligen borde återanställa Jonas från vår Ung Företagsamhetstid så får han hålla koll på min ekonomi. Jag menar. När Dagens Industri intervjuade mig på den stora UF-mässan i Stockholm förra våren och frågade mig hur stor vår omsättning var mitt svar "...en hel del..?" hemlighetsfullt och bra. Eller bara ett bevis på en VD med ögon endast för örhängesdesignen och marknadsföringen och noll koll på ekonomin. Som tur var stötte jag aldrig på det filmklippet. 

Annars så sitter jag och skriver och skriver och skriver. Fem tentor måste bli helt färdiga innan slutet på nästa vecka, helst till veckan för då skulle jag ha en hel vecka utan lektioner, utan något att göra. Jag känner att det skulle vara trevligt att hinna köpa en gigantiskt ark papper (men var gör man det bäst i Karlstad? Det ska helst ett sånt tunnt utan struktur så det inte suger åt sig så mycket färg i varje streck), några tuschpennor och bara rita sig igenom hela nätterna. Som på den gamla goda Frankriketiden för ganska precis ett år sedan då Tobias sov på loftet och jag i köket. Konstigt nog var det han som en gång somnade på soffan med en tuschpenna i handen och skapade en stor svart fläck på soffkanten. Ibland får jag en stark nostalgikänsla till den tiden i Aix-en-Provence trots att vi hade kryp i vår lägenhet, fönster som inte gick att stänga och hundbajs över hela gatorna. 

Det som saknas mest är 24h boulangeriet dit man gick efter en sen utekväll, glöggfesten med norsk glögg utblandat med billigt franskt vin, mina och Ingeborgs konversationer på cafét strax nedanför lägenheten och folket såklart. För exakt ett år sen var jag på min första thanksgivingfest hos Jenae för övrigt. 

pepparkakshjärtan och norrländska sjömän



Ni som läser min blogg vet att jag har en pojkvän sen några månader tillbaka. Han är så bra så det blir fånigt så därför ska jag inte berätta mer om just det för då blir just det bara en massa fån, ni vet. Folk vill helst läsa om tragik och idol-Annas tårar och inte lycklighet (ja, lycklighet inte lycka, lycka är ett sånt där fånigt ord man gärna vill undvika)

En sjöman är en sådan där som reser världen runt, kommer i land lite då och då för att sedan bege sig ut på havet igen. Precis så är min kära pojkvän. Förutom det att båten snarare är ett tåg och kanske något enstaka flyg, men världen runt har han rest, ja minst två andra länder, och borta har han varit mest hela november. Nu saknar jag honom i såna mängder att jag försöker lindra detta med pepparkakor och macbook. Därför får ni en film med ett halvt pepparkakshjärta och det får ni tolka som ni vill. 

Men å andra sidan sa de på p3 i somras att par där en av dem är sjöman är de som är förälskade tills de blir gamla och grå. Just för att de inte träffas så mycket och allt blir så intensivt när de väl träffas. Så istället för att välkomna min sjöman hem på tisdag kanske jag bara ska skicka iväg honom igen? Eller resa iväg själv?

Nu överdriver jag alldeles säkert. men ni fattar. kanske. Egentligen vill jag ju bara göra massa fina saker till honom. Men det är ju också fånigt. 

(och ja, annars sitter jag och leker med min fina dator. men det kanske ni förstod. Den inbyggda kameran är underskattad, eller överskattad, jag har inte riktigt bestämt mig.)

söndag, november 23

bäbisbesök

Nu har helgens besök åkt hem, mamma, syster och Judit var här och fick vara med om det kallaste Karlstad jag nånsin varit med om. Vi färgade håret på Matildan som blev rödhårig och bytte blöjor på Judit. Sen så gick vi på muséet. 

märk väl mormorns mönstermatchning med barnbarnet, sånt är viktigt
vi turistade med herr Fröding och unionsupplösningskvinnan med den underliga kroppen (fast hon rymdes inte i bild)

fredag, november 21

snösnösnö


Idag blev det vinter i Karlstad. Det snöade på Petter.

torsdag, november 20

min nya vän

Idag har jag storspenderat. 
Först blekte jag utväxten, sen skaffade jag mig en dator, sen gick jag på myrorna och köpte en väldans bra julklänning (ja, den ser ju helt julig ut). tjoho!

Min Macbook är så väldans fin och trevlig, jag ser det här som början på en mycket fin vänskap

(och ja, sen blev jag så exalterad över alla mina bra inköp så jag osthyvlade mig i tummen.)

onsdag, november 19

ordordord och bilder



Det är dumt att bli less på projekt, samlarobjekt är ju egentligen mitt lilla skötebarn och jag gillar det ju egentligen. Men det finns få saker jag längtar till så mycket som tills alla de där bokstäverna har blivit ljusgrå.. Det är en härlig lättnad när projekt blir klara, och en jobbig känsla när det känns som att det aldrig ska bli klart. Men vi närmar oss sakta, väldigt sakta.

En ny är uppe nu i alla fall. D som i Damm!

måndag, november 17

fin kväll.


Vi kom just hem från stan där jag bjöd Joakim på en otroligt god födelsedagsmiddag.
Vi har det bra vi. Nu blir det film!

Grattis min hjälte, min takvåningshjälte!


Idag fyller världens bästa Joakim år!
I går hade vi i hemlighet planerat en överraskning till honom. När han kom hem var det dags för honom att svida om till Takvåningshjälten, eller, först hjälpte kungen Sebulon av Takvåningslandet honom att bli en hjälte genom träning av alla de delar man måste ha koll på som hjälte, sen skulle han rädda prinsessan Anna-Nas ur den farlige Petrolius klor innan han till slut kom till den elaka häxan Kroknäsas boning för att spela mot henne i magisk pingis med osynlig boll. Kroknäsa hade nämligen förhäxat prinsessan så hon blev gammal betydligt fortare än hon skulle.
När så vår kära Takvåningshjälte vann bröts häxans förbannelse (för hon hade en sådan över sig med, hon hade nämligen sålt sin ungdom mot att bli fantastiskt bra på pingis), hon blev ung och vacker och tiden stannade.
Takvåningshjälten var nu tvungen att välja mellan en gammal prinsessa och en ung f.d häxa. Han valde häxan, och i och med det bröts förbannelsen över prinsessan. Alla kramades, prinsessan erkände sin kärlek för Petrolius, alla giftes i sagans värld. Slutet gott allting gott, sen blev det tårtkalas!

Undertecknad i rollen som häxa där hon i sagans värld,
såväl som i den riktiga, är alldels förälskad i Hjälten.

söndag, november 16

kvällen


Jonas och jag
Trots att inte tanken var så hela kvällen så hamnade vi tillslut på Glada Ankan med resten av folket som var på besök i korridoren. Minnesvärd (värd och värd, den kommer minnas i alla fall), händelserik kväll och ibland bråkar bästa vänner bra mycket mer än vad som behövs och ingen kan vara både smart och söt på samma gång, eller hur det nu var. Burger King slarvar med att ge folk hamburgare som de inte märker förrän de kommer hem ibland och vissa äter röd kaviar klockan 3 på natten.

Åh just det, Petter kom hem tidigare än tänkt och vi skrämde honom genom att ha en man i hans dusch när han skulle använda den.

lördag, november 15

i en fruktskål


Jag köpte en skål (bland annat, en hel del följde med hem) på myrorna idag, den är smaragdgrön.

vernissage


Blev upphämtad av några av mina kurskompisar från konst&design idag och vi begav oss till Kristinehamn.
Vi skulle på vernissage. Karin Broos heter konstnären som målar kvinnor i och vid vatten.
Det var väldigt fint och imponerande målning. Men jag känner mig väldigt tveksam till de tavlor som verkligen ser ut som foton. Visst, det är häftigt. Men då ser jag hellre ett foto än en målning som ser ut som en halvtrist semesterbild uppförstorad. (Detta var dock kanske bara en bild i hela utställningen som jag kände så om, resten var väldigt bra)
Vi drog ner medelåldern en del (som väntat) och kulturtanterna i limegrönt fanns såklart där.
Bäst på utställningen tycker jag nog ändå var medutställaren som jag tyvärr inte minns namnet på, som hade en installation i ett annat rum med en smutsig fåtölj och en mekanisk krabba som gick i en cirkel runt den.

torsdag, november 13

precis som på dagis


Vi kladdar in oss i gips, hittar smällkaramellspapper och idag, pärlplattor!
Konst och Design är allt bra en trevlig kurs.

onsdag, november 12

som mjölk


Ibland blir det dimmigt här i Karlstad, så dimmigt så man knappt ser något alls.

Jag sa upp lägenheten idag, för, sanningen är den att jag knappt varit där alls. I natt var första natten där, nånsin. Och det är lite dåligt. Jag har mest skuldkänslor över både lägenheten som inte får några besök och min ekonomi som betalar hyra i onödan.
Som Jocke sa i morse innan han stack till Oslo så är det svårt att veta hur man kommer bete sig i förväg.
Fast, uppsägningstiden är 3 månader så jag blir inte av med den förrän sista februari ändå. Då tänkte jag ta och flytta in i en av de tomma lägenheterna i världens bästa korridor.

(Om det är nån som pluggar på Karlstad Universitet och känner att de vill flytta in i en fin liten lägenhet på Frödingshöjd, nästan så nära universitet man kan komma, tidigare än sista februari så kan ni ju hojta till. För jag flyttar gärna ut tidigare som ni kanske förstår)

tisdag, november 11

Nästan som sagodjur

Jag var faktiskt inte alls medveten om att påfågeln har en färgkombination som innebär ingen färgkombination alls. De ser helt magiska ut de vita påfåglarna.


(klicka på bilderna för att komma till ursprungskällan)

kroppsdelar


Det måste se smått makabert ut när man går förbi fönsterna till vår ateljé på konst och design nu. I fönstret sticker det nämligen upp ben och armar och diverse andra kroppsdelar i gips.
Såhär ser min ut.

Det känns lite som att komma tillbaka till dagis och få fritt fram med det mesta och få gegga in kroppen i gips. Härligt!

måndag, november 10

Idag blåser vi nästan bort i Karlstad

och jag är klar med 1 av 4 tentor nu. Hurra!

Jag vill för övrigt sy jättemycket!

söndag, november 9

Söndagsinspiration


Kareena Zerefos Härligt pastelliga illustrationer


Jaime Pitarch skulpturer och installationer. Den till höger heter för övrigt Tjernobyl


Valero Doval Fantastiskt fina collage


Liz Wolfe Färgglada foton på blödande slickepinnar och sockerberg


Sweet Gifs smått psykadeliska animationer

Pappas dag!


Bild från i somras och pappas tal på nationaldagen

Grattis på farsdag!



lördag, november 8

att läsa bloggar

Det verkar vara få som både läser och skriver bloggar på helgerna. Besöksstatistiken går ner och de nya inläggen jag vill läsa finns bara inte där.

Nu har jag gått så långt så jag sitter och läser Idol-bloggar. Lars idol-blogg för att vara exakt.
Pete klagade igår på att vi såg idol och sa att hans mamma (eller vem det nu var) säger att idol är så fånigt och det är därför hon ser det. Det säger man nog själv ibland också, men lite intressant är det ju faktiskt hur mycket man än inte vill ha att göra med den där superpopulärkulturen. För Idol borde väl vara höjden av populärkultur. Eller, Stjärnor på Is kanske är värre. Det verkar bara läskigt.
Att se Idol, eller något av allt annat, är lite som att smygläsa Se&Hör

Men på riktigt så är Lars idol-blogg ganska intressant. Han åkte ut igår. Förra veckan ramlade han runt på scen och sjöng 'Det börjar verka kärlek banne mig' och igår stod han still och sjöng 'smells like teen spirit'. För, han tyckte idol var ett skämt.
Och Idol känns litegrann som en parodi på sig själv ganska ofta.

Såhär skriver Lars:
"Det finns en Idol Samlingsskiva som vi skall spela in låtar till/på. Jag vill egentligen inte. Men vi har skrivit kontrakt. Och nu har vi fått ett nytt kontrakt gällande samlingsskivan, och jag undrar, om vi vägrar skriva på det kontraktet, bryter vi då mot det förra kontraktet, och vad är det i så fall för mening med ett nytt kontrakt? Skitsamma. Ibland är det stavfel och särskrivningar i kontrakten. Förtroendeingivande. Känns seriöst."

"Jag gillar inte det här. Det är inte seriöst och det är inte respektfullt mot mig som artist. Jag har tydligen inget att säga till om, och inte heller bakgrundsmusiken har jag att säga till om / påverka. Den låter väl lika töntigt som vanligt, vilket gör det hela till en parodi på U2. Sorgligt. Och det är jag som kommer att få stå för det. Jag känner mig trampad på och förnedrad, det ligger lite förnedrings-TV över hela skiten, tycker jag. Som att vi ska sjunga den där jävla låten i slutet - vad fan är det? Usch! säger jag."

För övrigt så får han presenter hela tiden, virkade djur och halsband. Det är knäppt. Jag trodde det bara var stjärnorna på 40-50 talet som fick såna beundrarbrev.
Kanske är det så, att det mest bara är deltagare i dokusåpor (som jag förstått det fick tydligen min kusin en del kärleksbrev när programmen sändes, fortfarande kanske) och de större bloggarna (som jobbar sig fram till att bli sveriges nya kändisskara)

Vi har nog tröttnat på de där oåtkomliga superstjärnorna (som i och för sig alltid kommer vara grädden av gräddan, vi bara inte ser dem lika mycket. Förresten, finns det verkligen några supersuperstjärnor i Sverige?) och vill hellre se de som är som oss, de som också gör bort sig hela tiden. Vi gillar sånt som är lättare att relatera till?

Nu låter det som jag klagar på hela blogosfären, fast det kan jag ju inte göra. Jag bidrar ju en hel del till att den växer.

Jag läste någongång i metro att 80-talisterna är de som har ångest över allt och måste välja rätt och trivas med sina val, 90-talisterna är bloggarna som lägger ut sina liv till allmän beskådan, men mest sina kläder. Själv, med den senare delen av 80-talet som utgångspunkt borde jag vara någonstans däremellan. Lägger ut hela mitt liv på internet, och har ångest över det, eller nåt sånt.

Nåväl, jag har glömt bort vad poängen med det här inlägget var, om det ens var någon.
Jag ska fortsätta läsa Northanger Abbey och se om jag på något sätt kan jämföra den med internet, eller sms, eller telefoner. Kanske bloggar?


(Knepet med att göra läsvärd blogg tror jag dessutom är att skriva kort och ha mycket bilder, så, det här inlägget kommer inte så många orkar läsa)

fredag, november 7

nothanger abbey och war of the worlds



Idag läser jag Northanger Abbey, typ. Den och War of the worlds måste läsas för tentan i litteraturvetenskapsdelen i delkursen. När jag läser så blir jag irriterad över att jag inte kan göra en massa andra saker samtidigt. Så jag har börjat sitta med locktången och locka håret samtidigt annars kan jag inte koncentrera mig på boken, konstigt nog. Det kanske jag inte kan ändå i och för sig och lockarna blir rätt risiga, och håret med efter några böcker kan jag tänka mig. Kanske måste tänka om min studieteknik.

Joakim har besök av en umeåvän och vi är lite ledsna över att Kupolen i Karlstad lagt ner, eller vad de nu gjort. Jag har bara hört ryktas om stället, men det ska tydligen vara en kupol (uppenbarligen) med hejdundrande utsikt och en artificiell stjärnhimmel högst uppe på ett hus. Utsidan ser i alla fall väldigt fin ut. Man kunde tydligen fika och dricka öl där.

Nu ska vi laga mat!

torsdag, november 6

Jag vill ha en egen guldkompass!


Jag har alltid sagt att Guldkompassen och de andra två böckerna i serien av Philip Pullman är de bästa jag läst. Jag tänkte ett tag som att jag levde i den världen och hittade konspirationsteorier om Stoft i allt möjligt hela tiden. Det är kanske därför jag blir alldeles till mig när jag stöter på fickur som påminner om Lyras kompass.

Titta på de här till exempel

295 kronor härifrån

95 euro härifrån

Titta! Ett litet glasklot!
Auktion på tradera, utropspris på 399 kr.

sen så finns de här och här bland annat.
finfint!

idag klädde jag in mig själv i gips


Men hade tyvärr inte kameran med mig då. Tanken är att vi ska göra en liten installation på ett litet tomt torg+trapp vid universitet och till vår hjälp hade vi massor med gipsbindor.
Såhär ser jag ut nu och visst är det lite synd att vi hade tvättid igår och inte ikväll.

onsdag, november 5

två vantar, två filmer och en hel massa våfflor


Idag hade vi supervåffelpepp, vi gjorde både en sats svenska våfflor och en sats amerikanska våfflor (för det där som hände inatt ni vet) .
De amerikanska luktade sockerkaka men var nog ännu sötare, de svenska smakade precis som vanligt. Båda hade dock problem att hålla sig på plats. De smet (dålig ordvits) utanför.

Dessutom har jag påbörjat den stora vintervantvirkningen igen. Den här gången börjar vi med ett par ekologiska grå. De tog två filmer; Kung Fu Panda och Citizen Kane.

tisdag, november 4

Julkalender?



Det här är första delen ur den julkalender jag och Andreas gjorde tillsammans förra året. Den hade det fina namnet Kramsnö och går fortfarande att läsa här (tänk då på att det första inlägget ligger längst ner, och det sista, julaftonen, högst upp. Så börja inte läsa fel väg för då blir det en konstig historia).
I år funderar jag på att göra en till, fast den här gången ska det vara så att bilderna och texterna är gjorda i förväg. Inte som förra året då vi kom på att göra kalendern natten mot den första december, och därmed skrev och ritade den allt eftersom dagarna gick. Oftast blev det att sitta uppe till 3-4 på nätterna för att få fram den del ur historien som skulle upp dagen efter.

Så det innebär att jag borde börja fundera nu, och rita på en gång. Det är ju trots allt bara en månad och tjugo dagar kvar till julafton.

(I veckan har jag skrivit två sagor, eller, en har jag skrivit och en är Joakims påhitt förverkligad av mina tangentbordsfingrar.
En handlar om förrymda mustascher och den andra om åretruntgrönskande träd. Om och hur ni kommer att få läsa dem återstår att se.)

måndagkväll

Måndag kanske är kreativitetsdagen, eller så är det någon annan dag. Hur som helst så målade jag och Joakim en genemsam tavla igår/inatt. Titta så fin den blev!