fredag, februari 27

onsdag, februari 25

det är roligt att prova glasögon



Det är därför vi provar så ofta.
Jag tänkte att jag nog köper de här nu, trots deras storlek. Men det är ju så härligt! Ska nog ändå mest använda dem vid datorn och då passar nördigheten finemang!

Att smälla högt.


Petter skriver på msn sekunden efter en stor smäll. Det känns ungefär som att de spränger under huset. Och nu utan att varna till och med. Allting skakar!

rita, klippa, rita, klippa


Den här mannen döpte jag till Olof, han styrketränar någonstans i Karlstad och är student. Nu har han skickats till tryck tillsammans med Karlstad Studenttidning och de andra bilderna jag ritat dit. Nu ska jag fortsätta jakten på arbetsproverna. Det är en hård kamp.

Det här är sånt man blir glad av!

tisdag, februari 24

måndag, februari 23

en måndag


Idag har jag faktiskt gjort en av uppgifterna till Konstfack. Hurra för mig. Nu är det bara resten kvar. Jag funderar på om jag får ta "Burträsk mitt i världen" som uppgiften om Europas mittpunkt. Fast jag har det å andra sidan inte så bra uppstrukturerat om hur det ska se ut. Lite jobbigt känns det, ja.

Vi gjorde i alla fall semlor ikväll och såg på en gammal klassiker från -95, Toy Story. Det var gott och bra det. 


Och ni som undrat om min tejpklänning, ja det är bara silvertejp. Kjolen är långa rader tejp ihoptejpade till en rektangel. Sen är den ihopskrynklad precis som om det vore en vanlig kjol jag sydde. På insidan satt det hushållspapper för att behålla mjukheten men för att slippa klistret. Överdelen är helt enkelt tejpad på en topp jag sytt tidigare och volangerna till axelband/dekoration är långa rader tejp vikta fram och tillbaka i överkanten i två olika breda lager. Och rosetten är, ja, en rosett. Hatten är en intejpad godislåda. Min klänning, Jockes byxor och våra hattar tog två stora rullar silvertejp à 89:- på Clas Ohlsson. Vi lärde oss att: 1. Silvertejp går nog att göra vad som helst med  2. Det är inte alls ett så hållbart material, men enkelt att laga om man har en extra rulle liggandes  3. Det blir varmt, fruktansvärt varmt för ingenting tar sig ut. Det är en härlig doft som sprider sig när man lyckas få sig ur tejpen.  4. Man får kommentarer av folk som försökt se lagom extravaganta ut att man har stulit hela showen på utestället. Sen säger de att de älskar en och ber en posera för ett foto. 

söndag, februari 22

silvertejp!

Igår var jag på Idiots tacksittning som hade temat Kreativt missbruk av silvertejp. Sebastian hade satsat några timmar på en utomordentlig robotkostym och Joakim hade tillverkat ett par byxor.
För min del blev det en klänning och en liten hatt
Där fanns även superhjältar och nördar med gigantiska flugor.
Vissa använde dock inte silvertejp utan svindyr svetstejp som tål 700 grader till slips, skulle lika gärna kunna vara från en sci-fi rulle. Sen så bytte utklädnaderna ägare lite då och då. 

Vi körde tävlingar

Och det fanns de som fyllde år!
Sen åkte vi bussen ner till stan
Och spenderade resten av kvällen på Glada Ankan.
Där fanns det massa folk. Till exempel Jossan från korridoren.
Såhär glatt var det!
Sjävklart dansade vi oss svettiga!
(jag rekommenderar dock inte att bli svettig i silvertejp)

lördag, februari 21

paltkoma


I fredags kom Tove och David på besök. Senast jag träffade Tove skjutsade hon mig lite panikartat till tågstation för att jag skulle hinna med tåget till Karlstad. 
Vi bestämde oss för att laga palt!

Till palten behövs 1,3 kg rå potatis och 300g kokt potatis. Den mals lämpligast i en köttkvarn. 
Sen blandar man potatisen med:
300g kornmjöl
120g vetemjöl
1 msk salt

Ta och skär en lämplig storlek av degen
platta ut i handflatan
fyllningen ska nu i. Eftersom vi gör vegetarisk palt (och inte vill ha plattpalt) så bestod paltarnas innehåll av ett paket halloumi, 300g färska champinjoner och en gul lök som stekts. 
Nyp ihop degen runt fyllningen
Rulla till fina bollar och lägg ner i grytan med kokande vatten. 

När de flyter är de klara. 

Sen är det bara att äta med smör, sylt eller kanske Joakims specialitet - sirap

torsdag, februari 19

Elephant


Jag sitter och försöker ta tag i arbetsproverna. Men jag är dålig. För jag har inte lyckats göra mer än ett litet test på en pop-up bok och de ska skickas in 10 mars. Så nu sitter jag och läser gamla dagböcker. Eller rättare sagt små historier jag skrivit om mitt liv för att hitta saker som symboliserar allt det där jag vill få med (Jag har funderat att lägga upp några här på bloggen som en följetång, men har inte bestämt mig för om jag ska, vill ni läsa? Det är många brustna hjärtan och några finare kärlekshistorier). 

onsdag, februari 18

doften av svartmuskiga män som gråter


Första tentauppgiften i kursen jag läser (Serieteckning och illustration) är väldigt annorlunda. Vi ska nämligen rita en teckning (eller skapa en bild rättare sagt; Rita, klippa, fota och så vidare) med ett av de teman vi blivit tilldelade utifrån kurslitteraturen. Min uppgift har rubriken "Visualiserad doft" och handlar om parfymreklamer. Där står det om Calvin Kleins reklamkampanjer från Obsession for men i mitten på 80 talet(med en spinkig, naken fjortonårig Kate Moss) till Contradiction (Med en glad, naken-under-en-kostym-kvinna som ser rätt självsäker ut. Mera feministiskt står det i boken för att förtydliga) i slutet av 90-talet. 

Rätt intressant faktiskt. De visar på hur parfymen och dess reklamer kunde mäta temperaturen på samhället lite grann (under 90talets ekonomiskt struligare år släpptes parfymen "Escape" till exempel).

Detta fick mig dock att tänka på senaste numret av Bon och artikeln "Hur doftar melankoli" där de skriver om hur parfymmakarduon Humiecki & Graef i doften "Skarb" (Skatt på polska) försöker få fram doften av svartmuskiga män som gråter. De gav tydligen sin parfymör Christophe Laudamiel ett gäng bilder på slaviska män, lite information om depressioner och nyckelorden glädjetårar och sensuellt. Duon säger att den luktar melankoli och deras andra dofter luktar glädje, åtrå, sensualitet.

Doften som heter Geste, doftar enligt duon intensitet. Eller mer precist:
"En mogen kvinna som älskar en yngling. Mjukt som huden på en ung man, lika rent som en vit skjorta men sötman hos färskt bröd och mystiken hos mogen kärlek."

70% av våra minnen är kopplade till doft, och det är det de nya parfymmakarna försöker åstadkomma, för duon det står om här ovan är inte alls ensamma om detta. 

Nu räcker det inte längre med att lukta som blommor. Nu är det dags att dofta som ryggsäcken du reste världen runt med, eller tältet du sov i när det regnade utanför, eller som dina lakan doftade sekunden efter han rest sig och gått, eller som din första tryckare, eller kanske till och med som andedräkten i en tandkrämskyss. 

tisdag, februari 17

Petter than petter


Petter har Petters myspace, så varför inte ta hans affischer med?

femhundra


inlägg nummer 500!  
vi firar det med en animation jag gjorde häromdagen

söndag, februari 15

frukost


1. Jordgubbsyoughurt med flingor och torkade jordgubbar
2. Kiwi
3. Varm choklad
4. Kokostoppar
5. Semla

"Istället för hotellfrukost" sa Joakim och kom med det här till sängen i morse. 
(Syftade på den vistelse på hotell en vän till honom lottade ut i klassen för någon dag sen.)

Bättre än hotellfrukost säger jag. Vilket bra sätt att börja en söndag på. Hurra!

lördag, februari 14

rosettinrett i kragen

musikquizen vi inte vann


Team Kårleg? (namnet kom tydligen till efter en incident vid förra fredagens tävlingar) hade nästan alla rätt på musikquizet på Rumpan Bar (litet ställe några meter från korridoren som ger rikliga vibbar av Burträsk Scoutstuga) men kom bara tvåa. Petter har efter förra veckans vinst gått och peppat hela veckan efter den nya omgången, och blev djupt besviken ikväll. Som tur är ligger Team Kårleg? fortfarande först i den totala poängsumman. Så det är bara att peppa till nästa fredag. 
På tal om musik görs det en låt i studion här i lägenheten nu. Den heter kanske "Är marken kvar?"

fredag, februari 13

13

I morgon är det dags för den där stora hjärtedagen ni vet. Den där som singlarna fruktar och paren tycker om, sägs det. Jag har alltid tyckt om alla hjärtans dag och gav alltid mina vänner små kort. I och för sig kan det mest ha berott på att jag tyckte om att pussla och pyssla ihop dem och gillade en dag där man faktiskt får göra sånt, men ändå. Men det är klart, jag har avundats de som fått rosor på skolorna när jag inte fått, och jag har avundats de som haft någon att krama på när jag inte haft. 

Jag gick en sväng på stan idag  och överallt var det smycken som skulle krängas, hjärteballonger med helium och nallar som sa "I Love You!" när man tryckte dem på magen. Bland trosor och behåar hade det letat sig in flera unga män som klämde och valde, hängde tillbaka och tittade på något annat och alla funderade de på samma sak "spets eller inte spets, det är frågan".

I år är första gången någonsin som jag har någon att kramas med på riktigt. För en liten stund sen frågade han tveksamt "Vill du göra något jätteromantiskt i morgon?". Men det vill jag väl inte? Sånt är ju faktiskt ganska fånigt, det tycker jag ju. Så jag säger "Njao.. vill du?" och han svarar "...kanske?" och jag inser att jag faktiskt skäms lite över att jag kanske egentligen vill det med, i alla fall lite. 

Jag vet inte riktigt vart jag ville komma med det här inlägget egentligen. Jag vill inte säga åt någon att strunta i morgondagen, jag vill inte säga åt folk att pussas och kramas så mycket de bara kan bara för att det står så i almanackan, jag vill inte heller säga hur förfärligt kommersiell dagen är, men jag blev lite förvånad över männens underklädesletande tror jag. Sånt trodde jag inte hände i verkligheten. Egentligen ville jag nog inte säga så mycket alls med det här. Och vad jag själv + pojkvän än gör i morgon så kommer vi nog ha det otroligt mysigt, för så brukar det vara här borta i Värmland.

(fast bästa sättet att uppmärksamma dagen, är nog ändå att klippa i papper, göra en animation, rita en teckning eller skriva en popdänga. Det blir man glad av vilket civilstånd man än befinner sig i. Det vågar jag nästan lova.)


jag fuskar, men det är okej.


Jag blev utmanad av sus att visa den sjätte bilden i den sjätte fotomappen. Men vet ni vad, den bilden var så fruktansvärt tråkig så jag vägrar. Dessutom är det så att jag har inte bilder äldre än min dator är och därför börjar tidsperioden i november. Och det är ju inte särskilt gamla och överraskande foton då.

Nåväl, istället för att ta bilden jag skulle ta så hittar jag på eget och tar en bild på måfå från Joakims dator. Det blir roligare, jag lovar. Det här är från nollningen i höstas och den dagen Kultingarna (Kulturvetarna) och Idioterna (Innovation- och Design) skulle tampas mot varandra. Kulting förlorade stort (jag och Jonas vann dock våra tävlingar). Anledningen till vår härligt mörka hårväxt är temat för dagen - Idioterna var kannibaler och vi var talibaner.

tisdag, februari 10

hela hjärtat mitt


(via elins blogg)

När jag förstorat upp min teckning Höra Ihop, ramat in och skulle ställa ut på en utställning tyckte pappa att den var lite äcklig, som inälvor eller något liknande. Det tyckte jag var bra, för jag tycker om saker som egentligen skulle kunna vara lite äckliga. Som det här halsbandet från Bona Drag till exempel. 

världens tristaste stockholmshelg typ

Eller vad man nu ska säga. Det blir ju faktiskt lite tråkigt när alla drabbas av magsjuka eller (matförgiftning kanske troligare) Jag har varit helt slut sen fredagen och det är klart man blir det utan någon som helst mat i magen. Fast jag hängde trots det med Joakim till möbelmässan. Och egentligen var det nog rätt trevligt. Trots att vi mest hängde hemma hos min syster. 



lördag, februari 7

lägesrapport: lördag


Det låg en tät dimma över Stockholm. Fröken Bäckström och hennes syster tittade på klänningar för att sedan möta upp fröken Bäckströms älskade. Alla deras planer för kvällen gick dock i stöpet då även fröken Bäckström drabbades av den förfärliga smärtan i magen.

lägesrapport: fredag


Under natten fick hela familjen Legeby magsjuka, fröken Bäckström klarade sig med nöd och näppe och flydde till frisören. Det blev kort. 

fredag, februari 6

Chrissie White


Jag hoppas, och tror att ni inte missat den här fotograferande femtonåringen. Mest har hon hängt omkring på Flickr. Men nu har hon skaffat en egen hemsida. Bra gjort av henne.

hennes Flickr

hoppsan


Det hoppade en hare utanför fönstret! Först stod den under gatlyktan länge som om den ville bli sedd. När jag hämtat kameran hade den skuttat iväg en bit, såklart. 

torsdag, februari 5

bussmos


Jag sitter på bussen till Stockholm nu. Här finns det internet och grejer så då har man något att sysselsätta sig med. Men man blir så mosig av att åka buss (dessutom känns det som att jag vill äta massa saker fastän jag vet att jag borde vara mätt) Inte alls samma sak med tåg. Nåväl, jag har i alla fall lyckats se Pans Labyrinth och funderar på att se någon annan av alla de filmer jag inte sett (Joakim gick igenom en bunt dvdfilmer igår och blev förskräckt över att jag inte sett varken Pulp Fiction eller American Beauty Jag kontrar med att han inte sett Sleepy Hollow eller The Wall. Sådetså.)

Ikväll ska jag skrutta med skruttan, i morgon ska jag klippafärgahåret och träffa Andreas (troligtvis), på lördag ska jag kanske på Sannah Kvists vernissage och hänga med Joakim, på söndag ska jag på möbelmässan och på måndag bär det av till Karlstad igen. Tjohej.