torsdag, maj 31

Dagarna genom instagram.


Vurmen för instagram lever vidare, därför ska vi ta och titta på några av senaste tidens bilder därifrån (annikan heter jag där). Det här är bilderna från vardagligavardagen, då inte den stora kameran är med men det ändå finns saker man vill dokumentera. Joakims skor, strumpor, byxor till exempel.


Första gången i mitt liv var jag barnvakt själv. Det gick bra, jag skulle ha på mig Matildas klackeskor och vi skulle se Despicable me, det gick jag med på.


Linn flyttade till en ny lägenhet och jag hälsade på. Hon har en hel koffert med klänningar och peruker. Väl i kofferten kände jag mig som introt till det här barnprogrammet.


Sommarmysigt med Matilda och Judit


En dag då det var supervarmt och vi grillade på terassen med hela jobbet och en annan dag när vi hade piffat vår egen balkong med nya möbler och lite blommor, värmen låg på och solhatten plockades fram.


Jag har ätit i gott sällskap


Jag har berättat sagor om och med Lucy Badou, Judits nya alterego som är lillasyster till Pippi och Ronja. Sen så försökte jag rita en blyertsteckning av henne, Judit alltså, eller Ronja, eller Lucy. Kaninen heter säkert Pernilla.


Världens finaste ljus på en blåsig dag, även det på jobbets gigantiska terass.


Det här är jag när jag sitter vid min dator på jobbet och uppfinner design och ibland när jag kommer hem uppfinner jag magnetkrokar till diskborstarna.


Det här är en sjukt bra bild. Nu sa jag det, bara sådär. En sjukt bra bild på Filip och Jonte. Tagen på Berghs slututställning.


Och som avslut får ni se klassikern som jag kallar "Frekar pekar". Jag vet inte vad han pekar på, men himla trevlig after work i Humlegården var det.

Hamburgevinnaren



"Efter att h. hellström beskrev en matupplevelse som var så bra med "det svartnade liksom till för ögonen" så har jag använt det fast "det svartnar för ögonen, så gott är det" som en tribute till både Håkan och den som lagat maten."

Ha så roligt på lördag, jag hoppas du får användning av uttrycket Mimmi! Biljetterna kommer per e-mail.

(För er som fortfarande är sugna på att laga mat tillsammans så finns det en helt annan cookalong på nationaldagen, 6 juni, med Sveriges mästerkock, Sigrid Bárány. Det är gratis, men det är begränsat antal platser och biljetterna släpps i deras tält i Kungsträdgården i morgon kl.11. Så - försten dit. Läs här.)

onsdag, maj 30

Karamellen och gulddjuren.


"Äh, gör't bara.", "Det blir säkert bra, kör på!" och "Vad vill du göra?". Sådan är jag när frisören väl sätter igång, hur mycket funderingar jag än haft precis innan på att låta det bli vanligt igen.


Så jag fick en betydligt mer karamelliserad frippa än tidigare, med finslipade kanter och den raka luggen kom tillbaka.


Och jag är inte ensam om att gilla det.


Det har nämligen börjat flytta in gulddjur i kalufsen.


Hemma är det okej, men de har börjat insistera på att följa med till jobbet.


Jag tror på dem när de säger att de ska vara tysta men någon måtta får det väl ändå vara.

tisdag, maj 29

Tävling för dig som gillar att tugga på saker.



Vet ni vad! Nu är det tävlingsdags.
Jag har fått möjligheten att ge någon av er världens godaste hamburgare, eller ja, förhoppningsvis blir det det för ni kommer att få laga den själva.

Två biljetter till Stockholm Culinary Weeks hamburgecookalong med Johan Jureskog
Nu på lördag den 2/6 klockan 16:00 i Samsung Culinary Theatre, Kungsträdgården, Stockholm
18-års åldersgräns då alkohol serveras.

Det du behöver göra för att ha en chans att vinna biljetterna till dig och en vän är att skriva det bästa uttrycket för att berätta hur god maten är. Kanske är det "Utsökt!", "Mums!" eller är det helt enkelt tystnaden som uppstår när man hellre tuggar än pratar?

Skriv ditt bästa uttryck som en kommentar till detta inlägget, men extra bra är det förstås om du även skriver uttrycket på din facebookwall eller på twitter (enklast genom dela inlägget).

På torsdag klockan 15.00 väljer jag en vinnare, självklart är jag enväldigt domare.


Är du intresserad av de andra evenemangen som sker på Stockholm Culinary week 1-6 juni så ta en titt här. Bland annat så står ostronprovning och en lyxig kulinarisk fyrarätterspromenad på schemat.

måndag, maj 28

Lite från Konstfacks examensutställning


Senaste veckan har skolorna haft slututställningar. I lördags gick jag på Konstfack för att se vad de hade gjort. Den ynka timman gick dock fort, så troligtvis missade jag en massa bra. Men här är i alla fall några favoriter.


Linus Sundblad tog fram olika scenarion för hur vår relation till produkter kan komma att bli i framtiden.


I ett av dem hade attityden mot konsumtion ändrats. Vi skulle satsa på kvalitetsprodukter snarare än slitochsläng och produkterna skulle köpas för dess funktion och hållbarhet snarare än som statusmarkörer.

Här har han tillverkat badrumsartiklar med material som är meningen att hålla länge. Sjukt snygga är de också.





I ett annat scenario hamnade vi i en framtid där miljöförstöringen gått så långt att det inte finns något sätt att vrida tillbaka klockan och där ingen har någon plan för hur man ska fortsätta på ett hållbart sätt. Lyxprodukterna blir då sånt som vi idag tar för givet.


Systern tittar på examensarbeten från Jewellery + Corpus.



Mike Årsjö hade skapat smycken som gav en illusion av att vara skyddande.


Lina Pihl hade gjort silverfördjupningar i bord


och skedar med tänder.




Young Geum Cho tittade på förpackningens betydelse genom att skapa en serie ringar.


Med känsla av vikt kartong.


Min absoluta favorit var Monika Strasser som funderade över försköningsprocessen och stressen kring den.


Hon hade tagit in naturen, smutsen och metallen.


och lämnat grånat hår.


Vissa saker ville man inte riktigt veta vad det var.


Och annat man såg vad det var gjort av när man tittade nära.


Jag tänker mig att det är lite såhär det skulle se ut att titta in i ett skogsrås badrumsskåp


Vackert, äckligt och oemotståndligt.


Sen stängde utställningen och vi gick hem.

fredag, maj 25

Helens uppgörelse med facebook



Läsvärt. Så gå in på Helens blogg och läs.

The Eagleman Stag


Ni vet hur man som liten hade oändligt långa sommarlov som senare i livet gick alldeles för fort.

Mikey Please har gjort en film som handlar om hur ens uppfattning av tiden förändras allt eftersom man blir äldre. Huvudkaraktären lider av en slags tidsångest, och hans önskan är att hitta ett sätt att spola tillbaka sin tidsuppfattning till det som var.
Det skulpturala är så galet fint och byggt av samma material som Mikey hittade bakom soffan.



Så när ni sett filmen måste ni se the making of och när ni gjort det och vill se mer av Mikey Please och den här magiska stop motion-stilen så kika in på hans vimeo.